Visionen ”Ett framtida vätgassamhälle"

”Energi skall produceras lokalt på ett säkert sätt och till en rimlig kostnad. Vätgas skall produceras efter regionens förutsättningar och bygga på gröna energikällor".

Ett framtida vätgassamhälle kan kraftigt reducera växthusgaserna, vilka oroar klimatforskare och politiker. Förutsättningen är att vätgas bara på medellång sikt produceras av fossila ämnen typ olja, naturgas och kol.

Vattenkraft, vågkraft, solenergi, vindkraft, fotosyntes, etanol, metanol och biogas är rena energikällor. Möjligen även av kolkraft, under förutsättning att koldioxiden kan avskiljas och säkert lagras i underjorden under hundratals år.

De avgörande fördelarna med bränslecellteknik är att:

-verkningsgraden är mycket hög (dubbel den i vanliga bilmotorer)

-utsläppen är små och obefintliga vid ren vätgasdrift

-vätgasen kan lagras till skillnad från elektricitet

-vätgas kan enkelt utvinnas ur kolväte

Under perioden 2000 - 2005 har det installerats ca 14000 bränsleceller i världen och under 2006 beräknas ca 4000 tillkomma. En stor del handlar om back-up (UPS), där det finns ca 3000 och 2006 tillkommer ca 2000 enheter, främst inom sektor data/tele i Nordamerika. Inom segmentet mindre, stationära bränsleceller för hushåll leder dock Japan stort. Fordonsindustrin ligger fortfarande på prototypnivå och elektronikindustrin laddar nu upp sin produktionskapacitet för massiv marknadspenetration 2007-2008.

Kärnkraft, som bland annat Tyskland beslutat att avveckla till år 2020, kommer inte att behandlas på denna webb. Även om det är troligt att allmänheten kommer att rösta för ett bevarande/utbyggnad om växthuseffekten blir för dramatisk och/eller om effektbrist kan förväntas.

Växthuseffekt

De flesta klimatforskare anser att växthuseffekten är alarmerande. Även om klimatförändringarna under årtusenden har varit stora, så visar mätningar att koldioxidhalten i luften de senaste decennierna har ökat kraftigt. Detta beror på ökad förbränning av fossila ämnen, typ kol, olja, naturgas samt vulkanutbrott och sumpgaser. Kyoto-avtalet*, som de flesta industriländerna nu har undertecknat, kräver en stabilisering av  koldioxidhalten i atmosfären på en lägre nivå. Risken anses annars vara att lågt belägna länder översvämmas, Golfströmmen slutar att transportera varmt vatten till Nordeuropa och att ytterligare, allvarliga  klimatstörningar blir frekventa.

*EU skall enligt Kyotoavtalet minska sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser med i genomsnitt åtta procent till 2012 jämfört med 1990. Ännu (2005) är minskningen bara 1,9%. Om EU-ländernas beslutade och planerade klimatåtgärder genomförs bedöms utsläppen minska med drygt 6%. Det långsiktiga EU-målet är en minskning med 15-30% till 2020 och 60-80% till 2050. Kyotoavtalet löper bara till 2012 och håller nu på att omförhandlas i Montreal med deltagande av representanter från drygt 150 länder/regeringar.

*USA och Australien deltar inte  i Kyotoavtalet. De satsar tillsammans med Japan, Sydkorea, Indien och Kina på teknikutveckling genom Asia-Pacific Partnership for Clean Development and Climate. Gruppen hävdar att deras initiativ närmast skall ses som ett komplement till Kyoto. USA och Australien står ensamma för ca 30% av koldioxidutsläppen och totalt står gruppen för närmare 50% av världens kolförbränning. Kina och Indien har undertecknat Kyoto-protokollet, men som utvecklingsländer krävs inga åtgärder före 2012. International Energy Agency (IEA) förutspår en ökning på 43% av värdens förbränning av kol mellan 2000 och 2020.

Råoljan

Strategiskt är många länder oroade över tillgången på råolja och de flesta är överens om att oljan förr eller senare kommer att bli en akut bristvara. De stora oljereserverna  finns i politiskt instabila regioner och riskerna för störningar är betydande.

Internationella valutafonden IMF har i sin prognos "World Economic Outlook" följande tänkvärda data: Världens konsumtion av olja var 2004 ca 82 miljoner fat/dag. Den beräknas stiga till 140 miljoner fat/dag 2030. Kina kommer ensamt att svara för ca 25% av konsumtionsökningen

De stora spelarna är överens

Nordamerika, EU, Japan, Kinas, Ryssland, Brasilien med  flera länder satsar gemensamt på ett vätgassamhälle runt 2050. Svårigheterna är betydande, men framstegen de senaste åren är stora.

Oljebolagen har stigit på tåget. Huruvida de säljer bensin och diesel eller vätgas är egentligen oväsenligt. De har ju distributionskanalerna.

De stora elbolagen, främst i Tyskland, Nordamerika och i Japan, arbetar aktivt med försök till "distribuerad elproduktion". Tanken är att el skall produceras så nära konsumenten som möjligt och på medellång sikt baserar på gas. Många länder har naturgasbaserad infrastruktur för uppvärmning och matlagning i fastigheter (se närmare under fliken "Villor" till vänster.

Grundproblemen är:

-Tillverkning av bränsleceller är fortfarande för dyr, men beräknas komma ner till en konkurrenskraftig nivå 2010.

-Infrastruktur saknas, främst då det gäller vätgasförsörjning till fordon. På den nordamerikanska västkusten och i Tyskland pågår dock redan utbyggnad av vätgasmackar. En utbyggnad i Europa lär kosta ca 45 miljarder Euro

-Energitätheten hos bränsleceller är något låg, men omfattande forskning/utveckling pågår

-Bränslecellens livslängd måste ökas

Det är svårt att spå framtiden!

Den grekiske historieskrivaren Tukydides skrev för 2400 år sedan:  "Man får inte förväxla analytikernas teorier med verkligheten"

Det gäller säkert även idag, men bränsleceller kan bli ett rimligt alternativ till dagens sårbara energiförsörjning.

Länkar:

IVA Kungl.Vetenskapsakademien "Energiframsyn - Sverige i Europa: Energin mot en ny era" pdf, (svenska)

http://www.iva.se/templates/Page.aspx?id=273

International Partnership for a Hydrogen Economy (engelska). Detta är ett samarbete på statlig nivå för samordning av bland annat forskning, normer och implementering. (EU, USA, Kanada, Kina, Ryssland, Brasilien, Indien, Island, Norge, Japan, Sydkorea, Nya Zeeland, Australien plus Storbritannien, Frankrike, Italien och Tyskland

http://www.iphe.net/

The Economics of Climate Change, (engelska). Denna 84 sidors rapport (pdf) är publicerad av The House of Lords, London,  den 6 juli 2005. Den bekräftar teorierna om växthuseffekterna, men är tveksam till de enorma kostnaderna som Kyoto avtalet kommer att medföra. Detta med hänsyn till den ytterst ringa effekt ett fullt genomförande medför.

http://www.publications.parliament.uk/pa/ld200506/ldselect/ldeconaf/12/12i.pdf

IEA Capture & Storage of CO2. Informerar om  olika metoder att avskilja och långtidslagra CO2.

http://www.ieagreen.org.uk/ccs.html

Grönbok om effektivare energianvändning i EU. 51 sidor pdf  på svenska, publicerat 2005 av Generaldirektoratet för energi och transport. Framför allt punkterna "Slutsatser och bilagor" på sidorna 37-44 ger en del matnyttig info. Grönboken skall resultera i en handlingsplan för EU 2006. Filen kräver eventuelt aktivering av cookies

http://www.europa.eu.int/comm/energy/efficiency/doc/2005_06_green_paper_book_sv.pdf

SMHI om växthuseffekter, (svenska). I Meteorologi nr 199, 2005 (pdf. 867 kB) kan Du fördjupa Dig i växthuseffekter