Konsumentprodukter

Bränsleceller för konsumentprodukter kommer att bli de första som massproduceras. Starten sker redan hösten 2005, men första året lär försäljningen bara ligga på några tiotals miljoner USD. Marknaden lär dock explodera, när de asiatiska tillverkarna av elektroniska konsumentprodukter (videokameror, bärbara datorer, vanliga digitalkameror, Bluetooth headset, mobiltelefoner, bärbara musikspelare mm) börjar ersätta dagens batterier med bränsleceller. (källa: Deloitte 2005)

Fördelen är mångdubbel livslängd i relation till lithiumbatterier. De kan också lätt formges så de bättre passar produktens design.

Dessa bränsleceller drivs med metanol  utspätt med vatten. Vätskan är innesluten i en kapsel om några kubikcentiliter. I bränslecellen sker en utfällning av vätemolekyler, som i reaktion med syre producerar elektricitet. När kapseln tar slut, byts den med ett enkelt handgrepp mot en ny och man slipper helt problemen med batteriladdare och eluttag.

Än så länge är flygbolagen tveksamma av säkerhetsskäl, men frågan verkar lösas 2006. Kan flygbolagen transportera och servera alkohol i sina flygplan, torde vattenutspädd metanol vara en bagatell.

Mp3 spelare från Toshiba med 99,5% metanol. Lanseras 2007.

Back up (1-200 kW)

En av de få platser där lampor lyste och datorerna fungerade var i polisstationen vid Central Park i New York. Detta var under det stora strömavbrottet i hela New York 2003. Denna polisstation hade just installerat en bränslecell enhet för elproduktion, som snabbt drog igång och gav en säker produktion av el.

Det normala är ju annars en eller flera dieseldrivna generatorer som back up vid strömavbrott. Detta är ju standard i varje större sjukhus, där elavbrott kan få katastrofala konsekvenser. Bränsleceller blir ett klart konkurrenskraftigt alternativ till dieselgeneratorer. De har hög verkningsgrad, få rörliga delar, inga avgaser och de är nästan ljudlösa.

Telestationer och radiomaster har idag blybatterier som back up, men livslängden är bara något dygn. Bränslecellen däremot producerar el i veckor och månader. TeliaSonera tänker nu starta försök i några mindre telestationer i Jönköpings län. Detta som ett resultat av stormen Gudrun.

Datorer finns snart överallt. De drivs med el och strömavbrott kan bli extremt dyrbart för företag, banker, kreditkortföretag och myndigheter. Kostnaden för bränslecellen är i detta perspektiv försumbar. IP-telefoni börjar bli vanligt, främst hos företag. Till skillnad från det fasta telefonnätet kräver IP tillgång till el hos kunden.

Stormen Gudrun och säker eltillförsel

Efter stormen Gudrun i januari 2005 ökade kraven på eldistributörerna, främst Sydkraft och Vattenfall, att säkra sina elnät mot nedfallna träd mm.

Kostnaden för att gräva ner alla elledningar torde ligga på SEK60 miljarder och ta många år att genomföra. Handlar det enbart om elledningar i skogsterräng så ligger kostnaderna på 12-15 miljarder. Källa: Svensk Energi GP 2005-02-09

Ett alternativ vore kanske att elbolagen hyrde ut bränslecellenheter till fastighetsägare i utsatta områden.

Det finns utvecklade bränsleceller av fastoxidtyp (Solid-Oxide-Fuel-Cell = SOFC) i storleksklassen 1 – 5 kW, som kan drivas med metanol, etanol, naturgas eller biogas.

Länkar

Det tyska företaget SFC (smart fuel cell) har nu lanserat sin DMFC (Direct Methanol Fuel Cell) på en bränslecellmässa i Tokyo. Den används bl a i segelbåtar, husvagnar och för strömförsörjning av industriella telekommunikationer.

http://www.smartfuelcell.de/index.php?id=1&L=1

Det engelska företaget CMR Fuel Cells Ltd i Cambridge är ytterligare ett exempel på nytänkande inom bränsleceller för elektronik.

http://www.cmrfuelcells.com/home.fcm?language=1&subsite=6322

Voller Energy i Basingstoke, UK, har lanserat en bränslecell för uppladdning av bärbara datorer, mobiltelefoner, verktyg samt militär utrustning. Modellen VE100 producerar 100W konstant och 200W som max. Den kan samtidigt generera 12 volt likström.

http://www.voller.com/

              Bengt Hirseland