[Home][English][Swedish][Contact Us]

Fordon (bilar)

Bränsleceller för gaffeltruckar, motorcyklar, vespor, tåg och separata kraftenheter (APU) för långtradare och flygplan finns redan. I Europa rullar sedan några år fler än 30 bussar, vilka är dyra men som fungerar klanderfritt. Marknadsintroduktionen av gaffeltruckar och APU lär komma långt före personbilar med bränslecelldrift.

Lansering av bilar med bränsleceller tar lång tid.

Nu gäller hybridbilar efter Toyotas (Prius) och Hondas framgångar. De blir en utmärkt övergång till bränslecellfordon.

Världens alla stora biltillverkare satsar hårt på att utveckla bilar som drivs med hjälp av bränsleceller. GM, den störste av de stora, avser att från 2010 börja serietillverka dem. Konkurrenterna lär snart följa efter. Det låter lovande, men många svårigheter återstår att lösa:

-infrastruktur (vätgasmackar)

-bilens räckvidd (2005 = 40 mil)

-priset ( dyrt fram till verkligt stora serierna någon gång 2020)

-kallstart vid minus 20C (Honda klarade redan år 2004 start vid några minusgrader och Nuveras nya Andromeda II sägs klara upprepade kallstarter ned till minus 30 C med 50% effekt inom 30 sekunder.)

-köparens attityder (en obefogad rädsla för vätgas)

-beskattning av vätgas (politiska beslut)

Scenario

Ett tänkbart scenario är att lansering sker i de regioner, där den politiska viljan finns. Troligen Kalifornien, där en utbyggnad av infrastrukturen redan sker (vätgasmackar). En liknande utveckling kan skönjas i västra Kanada och på sikt skulle en bananliknande vätgasregion kunna skapas i västra Nordamerika. I USA finns liknande intresse i ett 15-tal delstater, exempelvis Michigan, Texas och Florida.

En likartad utveckling kan vara möjlig i Tyskland, där utbyggnad av vätgasmackar startade 2004, samt regionalt i Japan.

I region Västra Götaland har en förstudie inletts om möjligheterna att bygga vätgasmackar utmed E6. Projektet stöds även av region Halland, Falkenbergs Energi och norska intressenter. Budget drygt SEK 1 miljon. Någon gång i framtiden är planerna att kunna köra bränslecellbilar på sträckan Trondheim-Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn och vidare ner i Tyskland.

Toyota tänker serietillverka bränslecellbilar 2015 med prislapp USD 50000. DaimlerChryster talar om 100000, pris okänt.Totalt verkar 750000 fordon vara en rimlig siffra . Det motsvarar 1% av 2004 års världsproduktion av bilar. Europas överskott av vätgas räcker till ca 4 miljoner bränslecellfordon.

Det handlar nu främst om ”fleet sale”. Alltså bilar som ägs och drivs av företag och myndigheter, vilka har direkt tillgång till service och mackar.

AB Volvo har nyligen köpt rättigheter till bränsleceller för APU (hjälpmotorer) av Morphic AB i Göteborg. Volvo och den norska energikoncernen Statoil har nu bildat ett gemensamt dotterbolag PowerCell för produktion och marknadsföring. Bränslecellen körs på vätgas som utvinns ur fordonets diesel. Långtradare med AC och kylaggregat kräver mycket energi. Normalt levereras den från huvudmotorn som får gå på tomgång, då långtradaren vilar.Detta genererar mellan 20 och 30 ton C02 /fordon och år. Detta är speciellt vanligt i USA, som har ca 500000 långtradare

I Sverige lär det dock dröja innan personbilar blir någorlunda vanliga på våra vägar. Landet är glest befolkat och vinterklimatet hårt. Möjligen kan man tänka sig en regional marknad i Göteborg runt 2015, främst tack vare närheten till den petrokemiska industrin i Stenungsund. I Norge är intresset för bränsleceller och vätgas stort och det finns planer på att bygga vätgasmackar utmed europaväg E6. En sådan infrastruktursatsning skulle naturligtvis förändra förutsättningarna genom att knyta ihop den svenska delen av E6 med ett pärlband av vätgasmackar i Norge och på Kontinenten.

Taxibilar, företagspooler och budfordon i våra tre storstäder samt på Gotland är också en rimlig möjlighet. Framför allt Gotland har rikligt med vindkraft och goda möjligheter att nattetid tillverka vätgas genom elektrolys.

Typer av bränsleceller

Det finns olika typer av bränsleceller. De skiljer sig främst genom typ av elektrolyt och lämpar sig för olika tillämpningar:

	PEM-cell	Fosforsyra	Karbonat	Fast oxid
Elektrolyt	Jonbytes membran	Fosforsyra	Alkalisk karbonatsmälta	Yttriumstab- iliserad zirkonium
Arbetstemperatur ^oC	80	200	650	1000
Laddningsbärare	H⁺	H⁺	CO₃^2-	O^2-
Katalysator	Platina	Platina	Nickel	Perovskites
Effektivitet %	40	40-45	50-60	50-60

Källa:www.fki.uu.se/torbjorn.lindgren/project3.htm

Bränslecellen för fordon = Proton Exchange Membrane (PEM)

Tillverkare och den magiska 50 dollars nivån

Den största tillverkaren av bränsleceller i världen är Ballard i Kanada. Här har bilindustrin satsat stora pengar och målet USD 50/kW är nu inom räckhåll. USD 50 är den magiska gränsen för att bränslecellen skall kunna konkurrera med dagens bilmotorer.